Visionen är att Västerbotten år 2020 ska vara det hållbaraste och friskaste länet. 2013 är ”Luftens år” inom EU och därför anordnade samverkansgruppen för regional hållbar (Länsstyrelsen Västerbotten, Västerbottens läns landsting, Region Västerbotten) ett seminarium den 20 september 2013 där man bland annat diskuterade om en utvecklad samverkan mellan miljöförvaltningar, hälsostrateger och planerare behövs, och om en sådan kan åstadkomma bättre luftkvalitet i tätorter samtidigt som målen för fysisk aktivitet och folkhälsa nås. Under dagen diskuterades också den regionala miljömålsremiss som vid seminariets anordnande hade sänts till länets aktörer.
- Fokusområden för miljömålsarbetet i Västerbotten (Ann Salomonsson, Länsstyrelsen)
- Generationsmål och omställning (Magnus Eriksson, RUS, Länsstyrelsen)
- Dialog: Vägar att gå, dialog och synpunkter på de regionala miljömålen och åtgärdsarbetet
- Inledning eftermiddagspass (Lisa Redin, Miljösamverkan)
- Utmaningar i Västerbotten (Fredrik Sjunnesson, Länsstyrelsen)
- Utblick – luft, miljö och hälsa (Lars Modig, Umeå universitet)
- 7 landmärken för hälsa och hållbar utveckling (Johan Hallberg, Landstinget Dalarna)
- Planera för ett hållbart Umeå (Ann-Magrethe Iseklint, Doris Grellman, Elin Pietroni, Umeå kommun)
- Att modellera luftens kvalitet (Lars Modig, Umeå universitet)
- Gruppdiskussioner ”Att förena miljömåls- och folkhälsomålsarbete
Eftermiddagens diskussion handlade om behov att samverka mellan miljömålsarbete och folkhälsomålsarbete. Flertalet seminariedeltagare var eniga om att samverkan behövs och att den kan utvecklas. Ett sätt kan vara att ta fram en gemensam plattform med information om vilka olika aktörer som innehar olika kompetens inom dessa områden. Vi pratade också om att både folkhälsomålen och miljömålen och gränslandet mellan dem behöver kommuniceras till flera målgrupper. Någon tyckte att Miljösamverkan borde inkludera forskningen ytterligare i de delprojekt och aktiviteter som genomförs. De sju landmärkena uppfattades av deltagarna som begripliga och någon deltagare föreslog att dessa borde användas som verktyget i arbetet och även i kommuniceringen gentemot beslutsfattare (politiker).
