Nya bestämmelser om buller 15 mars 2016

Under 2015 trädde en förordning om trafikbuller i kraft och det infördes även nya bestämmelser om buller i Plan- och bygglagen och Miljöbalken. Syftet med bestämmelserna är framförallt att möjliggöra byggande av små lägenheter i bullerutsatta miljöer. Förändringarna har dock inneburit att en hel del frågetecken har uppkommit hos handläggare på kommuner och länsstyrelser samt även bland privata aktörer. Frågan är också vilka konsekvenser lagändringarna har för dem som ska bo i bullerutsatta miljöer. Den 15 mars genomförde Miljösamverkan Västerbotten tillsammans med Länsstyrelsen Västerbotten ett seminarium för att försöka bringa klarhet i frågan. Syftet med dagen var också att försöka ge en inblick i forskningsläget kring vindkraftsbuller. Dagen filmades och går att se i efterhand via länkarna längre ned på sidan. Där hittar du även föreläsningsbilder.

Kerstin Hannrup och Magnus Lindqvist från Boverket inledde dagen med att berätta om de nya bestämmelserna samt bakgrunden till dessa. De informerade även om Boverkets vägledning om industribuller och vägledningen om ljudnivåer vid barns utemiljö. Magnus och Kerstin rekommenderade att läsa proposition 2013/14:128 för att få en bra bakgrund till tänket bakom de regler som gäller idag samt Boverkets allmänna råd 2008:1 för beskrivningar om hur bebyggelse kan utformas med hänsyn till buller. De allmänna råden är fortfarande relevanta även om riktlinjerna för buller har ändrats lite. Vidare berättade de att Boverket kommer att ta fram underlag för vad en bullerutredning bör innehålla.

På nästa punkt i programmet berättade Åsa Borgardt, jurist på Länsstyrelsen Västerbotten, om planprocessen och hur bullerfrågan kommer in i den samt vilken roll de olika aktörerna har i processen. Åsa tryckte på att vi ska komma ihåg miljömålet God bebyggd miljö, vilket är det miljömål som lagstiftningen i detta fall vill styra oss mot. Åsa menade också att kraven egentligen inte är nya, förändringarna handlar snarare om att vi ska hänsyn till bullret tidigare i processen. Dessutom, ju snabbare i processen vi tar tag i frågan desto mer pengar och tid sparar vi. För att ha möjlighet att följa upp att regleringarna kring buller har uppfyllts tror Åsa att det bästa är att göra detta vid genomgång av kontrollplanen, innan slutbesked lämnas. Efter slutbeskedet blir bullerfrågan ett miljöbalksärende.

Magdalena Blomquist, biträdande planchef på Umeå kommun, berättade sedan om hur de arbetar med buller. Sedan kommunen skulle ta fram ett åtgärdsprogram för buller har de arbetat i ett verksamhetsövergripande team för att få en ökad samsyn och en ökad förståelse för respektive enhets arbete. Detta upplever de har varit nyttigt. En del arbete har gjorts för att följa upp hur det blev i slutändan efter att planärendet är klart. De har också tittat på hur buller hanteras i planbeskrivningen samt vilka krav som ställs på bullerutredningar. De har även infört att det ska finnas en sammanfattning av bullerutredningen i planbeskrivningen som är lätt att förstå, även för allmänheten.

Efter lunch tog Hans Pettersson och Fredrik Sjödin vid. De forskar båda vid Umeå universitet och demonstrerade för publiken vad 55 dB i trafikbuller samt 35 dB vindkraftsbuller motsvarar. Åhörarna fick skatta hur störande de upplevde bullret. Resultatet blev ett stort spann mellan de som inte tyckte att det var störande till dem som tyckte att det var mycket störande, vilket visar på en komplexitet i frågan. Hans och Fredrik berättade att mellan 1,6-2,4 miljoner människor i Sverige utsätts för trafikbuller över gällande riktvärde. Det stora problemet för hälsan är när exponeringen för höga ljudnivåer sker dygnet runt. Bullret har både en direkt påverkan så som ev. hörselskador och sömnproblem men också indirekt påverkan som t ex koncentrationssvårigheter. Oavsett vilket så uppstår stressreaktioner i kroppen som vi inte själva kan reglera viket kan leda till negativa hälsoeffekter. Samband har funnits mellan buller och högt blodtryck, åderförkalkning, stroke, bukfetma och diabetes. Buller har också mycket stora samhällskostnader. I en studie från Holland beräknades att kostnaderna för att minska bullerexponeringen från väg och järnväg skulle ligga runt 2 mrd euro samtidigt som den förbättrade hälsan skulle ge en besparing för samhället på 4-6 mrd euro. Fredrik och Hans avslutade med att berätta om forskningsläget kring vindkraftsbuller. Där ligger forskningen lite efter den tekniska utvecklingen men det som är gjort tyder på att vindkraftsljud är mer störande än låga nivåer av trafikbuller, något som troligen beror på det karaktäristiska swish-ljudet. Hur störd en person blir av vindkraft beror både av individfaktorer och av den yttre miljön. Den allvarliga hälsoeffekten från vindkraftsbuller är dock sömnstörningar vilket i sin tur kan leda till andra hälsoproblem.

Program för dagen

Nya bestämmelser om buller

Filmer

Emmy Frohm, Miljösamverkan Västerbotten
Kerstin Hannrup och Magnus Lindqvist, Boverket
Åsa Borgardt, Länsstyrelsen Västerbotten
Magdalena Blomquist, Umeå kommun
Hans Pettersson och Fredrik Sjödin, Umeå Universitet

Föreläsningsbilder

Emmy Frohm, Miljösamverkan Västerbotten
Kerstin Hannrup och Magnus Lindqvist, Boverket
Åsa Borgardt, Länsstyrelsen Västerbotten
Magdalena Blomquist, Umeå kommun
Hans Pettersson och Fredrik Sjödin, Umeå Universitet