Småskalig biobränsleeldning – emissioner, halter och hälsorisker 21 maj 2014

Umeå universitet har i samverkan med SMHI och IVL arbetat med ett projekt om småskalig biobränsleeldning – emissioner, halter och hälsorisker. Naturvårdsverket och Länsstyrelsen Västerbotten stöttat projektet. Projektet har också inkluderat en studie utförd i Vännäs och Umeå kommuner. Projektets syfte har handlat om att utvecjka kunskap och underlag för kommande strategier med Black carbon, dvs sot som spelar roll för avsmältningen i Arktis. Under en temadag den 21 maj presenterades projektets resultat. Ca 30 deltagare var på plats. Programmet för dagen finner du här.

Dagen inleddes med att Bertil Forsberg från Umeå universitet hälsade välkommen. Därefter fortsatte Titus Kyrklund med att berätta om Miljömål, normer och utmaningar. Titus berättade om arbetet med Miljökvalitetsmålen, och vilka mål som kan kopplas till vedelning (Frisk luft, Levande skogar, Giftfri miljö men också Begränsad klimatpåverkan). Framförallt är miljömålet Frisk luft relevant för oss inom Sveriges gränser och de preciseringar som finns för målet innebär status vad gäller ett antal ämnen och andra mått. Dessa är Bensen, Bens(a)pren, Butadien, Formaldehyd, artiklar, Ozon, Kvävedioxid samt Korrosion. Nytt från sista miljömålsöversynen är ett mått för partiklar, PM2,5, och Korrosionsmåttet. Miljömålet Frisk luft ska följas upp genom att visa att förutsättningar för att uppfylla miljömålet finns till år 2020, och inte att själva målet som sådant är nått. Detta gäller miljömålssystemet och utöver det kan fortfarande tidigare krav på t ex minskade utsläpp gälla (exempelvis kopplat till lagstiftning eller europeiska mål). Idagsläget ser Titus utmaningar vad gäller att mäta och följa upp det miljötillstånd som kan kopplas Slitagepartiklar, Kvävedioxider, Vedeldning, Ozon och VOC.

Gunnar Omstedt från SMHI fortsatte att prata om meterologiska och tekniska faktorer som spelar roll för utsläppen från vedelningen i sitt föredrag om Vedeldning, emissioner, meterologi och halter. Gunnar berättar att ambitionen är att kunna modellera utsläpp till luft, och att dessa modeller stäms av gentemot faktiska mätningar. SMHI använder sig av modelleringsprogrammet SIMAIR. Det finns tre olika modeller idag, lokala modeller, tätortsmodeller och gemensameuropeiska modeller. När man upprättar en modell finns en rad olika faktorer och olika data att ta hänsyn till. I Västerbotten har man nyligen genomfört en eldningsvanestudie i Vännäs och Umeå kommuner och denna kommer som en faktor att ligga till grund för en framtida modell om vedeldning i norra Sverige.

Därefter redogjorde en representant från IVL om resultatet från de mätningarna i vedeldningsområden som är gjorda under eldningsvanestudien. Mätstationer fanns i Vännäs, Vännäsby, i Säver och på Tavleliden i Umeå. Mätningar visar bland annat att halterna av PM2,5 är lägre än miljökvalitetsnormerna och preciseringen i miljömålet Frisk luft. Däremot vad gäller Bens(a)pyren är halterna högre. En högre vedförbrukning innebär också att halterna av föroreningar som PM2,5, sot, Black Carbon och Bens(a)pyren ökar. Mätningar visar också högre halter av dessa föroreningar vintertid.

Bertil Forsberg, Umeå universitet, och Gunnar Omstedt, SMHI, berättade sedan mer ingående om den eldningsvanestudie som gjorts och dess resultat. Resultatet baseras utöver mätdata på intervjusvar med 176 fastighetsägare. Bertil har noterat att i några fall så skiljer sig uppgifter mellan fastighetsägare och de data som levererats in i studien via sotare med fler. Den årliga vedförbrukningen i en vedpanna är ungefär 15 m3 per år medan de pelletspannor som ingått i studien förbrukar ca 5 m3 per år och kaminerna ca 2-3 m3 per år. Detta innebär att pannorna används ungefär 20 procent av tiden. I studien har två olika simuleringsmodeller testats och man valde den med bäst korrelation till reella data. Resultat och den valda modellen kommer i sin helhet att presenteras då studien publiceras, någon gång under hösten 2014.

Efter lunch fortsatte Bertil F att prata om hälsoeffekter av vedrök. Framförallt hälsoeffekten astma belystes. Bertil berättade också om tidigare mätningar i Västerbotten, då hög halter av luftföroreningar (bensen, sot) uppmätts och om tidigare studier inom området.

Som dagens sista föreläsare presenterade Lars Gidhagen från SMHI Tillkommande underlag om partiklar, sot och exponeringsmodellering, dvs kort och gott om vad som är på gång i övrigt inom området, en global utblick och om andra forskningsprojekt som pågår. Lars berättade också mer specifikt om Black Carbon, det svarta sotet i atmosfären som absorberar solljus,och som på global nivå har en kylande effekt medan sådant Black Carbon som faller ner på snö och is i Arktis påskyndar avsmältningen. Vedeldning tillsammans med vägtrafik bidrar därmed med störst andel till de betydande kortlivade föreningarna som spelar roll för klimatet. Lars berättar vidare att man samtidigt som studien i Västerbotten gjort ett liknande simuleringsprojekt, och studerat effekter av vedeldning i Södra Chile.

Dagen avslutades med en diskussion och frågestund. Projektsamordnaren frågade bland annat kommunerna om intresse och behov av att samverka kring denna typ av projekt. Också frågan om ett luftvårdsförbund dök upp.

 

 

Kommentera